fredag 31 oktober 2014

Språk

Jag har blivit fruktansvärt dålig på finska. Jag såg en gammal bekant på bokmässan som nyss har regisserat en fantastiskt fin musikdokumentärserie på yle Teema. Se den! Anyway. Ni vet hur det är när man vill berätta en massa och pratar snabbt och så fastnar man och sen ingenting. Man söker efter ord men konstiga spanska eller franska versioner ploppar upp istället för det där finska ordet man vet att finns där någonstans. Pausen blir för lång och tar liksom luften ur hela diskussionen och man flinar säger, kul att ses, snabb kram och hej då! Verkligen synd. Jag undrade efteråt varför jag blivit så till mig av mötet men insåg ju att det var språket! Min finska sucks!! När hände detta?

Jag jobbar på svenska, talar engelska hemma och har bara ett par vänner som är finskspråkiga.

Med det sagt så önskar jag verkligen att man håller alla dörrar öppna för språkundervisning i Finlands skolor. Det är kanske inte optimalt för en 11-åring invid ryska gränsen att "tvingas" lära sig svenska men då ska hen tamigfan iallafall lära sig ett annat främmande språk. Språk är inte av ondo! Varför inte börja tidigare? 4-åringar älskar ju att lära sig nya ord på främmande språk, varför inte börja redan på dagis?

Könsuppfattning när man är liten

Det slog mig plötsligt att min son som närmar sig två år antagligen tror att män talar engelska och kvinnor svenska.

 Så här pratar han: "Flicka", "kvinna", "snippa". "Man" (määnn), "boy", "penis" (piiniss). Inte så konstigt. Vi känner många par där mannen talar engelska. Folk har ju dessutom tendens att öva sin engelska med min man som ju nog förstår (och talar) svenska helt bra.

Det är viktigt för honom just nu att separera på könen. För sonen alltså. När jag sjöng "Papaaah - Oooh" (tänk Bohemian rapsody) så blev han helt förstörd och sa "Nej! Pappa Määäänn!"

Å andra sidan skulle han ha en glittrig tutu på sig till dagisets Halloweenmaskerad så flickbaciller bör man inte oroa sig för riktigt än.

söndag 26 oktober 2014

Kaputt

 Det är nu man slutar ta till vänster när man går ut genom dörren ty havsvindarnas sommarsmekningar har förvandlats till våta knytnävsslag. 

 Det är också precis nu som jag borde supersporta flera gånger i veckan och leva hälsosamt för att orka med höstmörkret. Istället kryper jag under täcket (med jeansen på) och tar mig en tupplur. Vet inte hur det är med er men jag kämpar hårt just nu för att inte fastna i en hopplös pessimismspiral (inte besläktad med kopparspiralen).

 Äh, jag borde nog bara sova lite till. Det var ett intensivt veckoslut med både bokmässa (och vin), Snadistadi och socialt umgänge över mat och dryck. Snäll som jag blivit så var jag ändå hemma waaay before bedtime båda kvällarna. 


Jättegod champagne! Frukt, briossi, mineraler!
Fina Mia berättar om "M araminne"

Min mans version av paradiset
...it was huge!





lördag 25 oktober 2014

Bloggsnobberi

Jag har hamnat i många diskussioner om bloggar på sistonet. Många åsikter finns det och ofta är de kritiska. De åsikter som stört mig mest härstammar från folk som jobbar med text och irriterar sig på analfabeter som jag som ogenerat sär skriver och fälstavar på sina bloggar. Innehållet är ju en smaksak men är inte freedom of speech poängen med bloggar? Ingen tvingas väl läsa en blogg som inte intresserar? För mig handlar bloggandet om att skriva ner funderingar och att tillhöra en gemenskap. Jag har träffat många vänner genom bloggandet och det har varit kul att följa vänners texter om barnfödslar, jobbkriser, upp- och nedgångar i livet. Ibland är det roligast att läsa om simpla vardagliga saker utan större poäng. Ett av de populäraste inläggen på min blogg är faktiskt ett ironiskt inlägg om sköljmedelsfacket i diskmaskinen.

 Så fortsätt att skriva om livet i största allmänhet, visa era outfits, ladda upp bilder på oätna frukostar. Fortsätt att stå upp för barn i nöd, kvinnor som kan och män som blir slagna av sina fruar! Det finns alltid någon som läser och uppskattar det som skrivs!

Puss!

torsdag 23 oktober 2014

No loitering!

Så brukar det stå i trappuppgångar i England. I Finland har vi inga såna skyltar och då kan det se ut så här:

En tös vägrar gå sista trappavsatsen (den enda) till sitt hem. Mamman tänker, "Fine!" Jag kan inte lyfta båda barnen och shoppingen, hon är stor nog att gå själv idag som alla andra dagar.  "Sitt där då!" Det går en stund. Mamman meddelar att man kan komma upp när man behagar, dörren till hemmet står öppen. "Nä". En granntant erbjuder tösen sin hand. Nejsidu, hon har ont i benet. Mamman spionerar och allt verkar bra. Textar att fadern ska skynda. Kollar läget igen: "Kom upp bara vännen, dörren är öppen!" "Nej". Plötsligt somnar tösen sekunder innan en annan granne kommer. Väcker tösen som yrvaket slinker in genom dörren och meddelar att nån hjälpt henne. *Gulp* mamman rusar efter grannen, Fadern öppnar ytterdörren i samma ögonblick som grannen går ut. Informeras att dottern sov djupt på trappan. Skam och förtvivlan.



onsdag 22 oktober 2014

Var kan man fästa en varningstext för strålning?

Jag är ingen överdriven oroare men det finns en grej som ligger och gnager i bakhuvudet och det är strålningen som konstant genomborrar våra kroppar. Överallt. Föreställ er hur det skulle se ut om den var synlig! Dagens wifi och 3G, 4G och-allt-vad-det-nu-heter är ju av helt annan kaliber än NMT mobilerna folk brände sönder hjärnorna med på 80-talet men det kan ju ändå inte vara helt riskfritt, kan det? Många ligger ju med laptopar och paddar på magen eller i famnen. Kan det vara säkert? Kan det faktiskt vara helt safe för en gravid mamma att använda magen som datorbord? Kommer mina äggstockar faktiskt inte att få cancersvulster av det i det långa loppet? Är det säkert att mina barns beteende endast påverkas av den tid de spenderar framför skärmarna och inte av strålningen som gör det möjligt för dem att kolla på Netflix?

Våra barn är födda i en trådlös värld. Jag hoppas att våra beslutsfattare har sett till att farorna utreds och kartläggs, för tänk om wifin är den moderna tobaksröken?

tisdag 21 oktober 2014

It is the season..

Innan sista lövet dalat ner från trädet så har julklappslistan fått det första inlägget. En 70 euros katt som jamar och rör på tassarna när man kittlar trampdynorna. Några minuter senare: Ett ballerina smyckeskrin.

Jag brukar köpa största delen av julklapparna på bokmässan. För en gångs skull ett event som är bra tajmat. Sakta men säkert kryper sig ändå julklappsångesten in. Räcker det faktiskt? Kommer hen verkligen att gilla detta? Tänk om han köpt något mycket bättre åt mig? Shock horror. Härliga, hemska juletid!
Min man skulle nog gilla denna

Åt chefen?
Svärmor?


Ja tack!

måndag 20 oktober 2014

Än en gång om sömnen

Om du har en bebis som håller sig vaken om nätterna och du undrar hur du ska orka, följ mitt råd och sömnskola hen! Om bebisen inte är nyfödd det vill säga. 

Vi borde nog ha kämpat lite hårdare i början, inte varit så rädda för att traumatisera barnet eller väcka det äldre. Kronisk sömnbrist är inget vackert ord. Man blir både dummare och fulare när man inte får sova. Trögtänkt och rynkig, hittar kanske de första gråa håren.

söndag 19 oktober 2014

Gubblektyr

Sitter i bilen (kör inte) efter en skön paus i Hangö.  Ingen TV, sparsamt med telefonsurfande, lagom vin och en halv bok. Läser David Nicholls nya bok Us som tar mig in i huvudet på en 50+ man som levt halva sitt liv genom sin fru som nu vill skiljas. 
Inte den bästa bok jag läst men rolig, mysig och intressant för en som nyss har börjat med familjelivet. De flesta angstböcker jag läst  ur manligt perspektiv handlar uteslutande om singelkillar med alkoholproblem (Maugham, Camus etc.) denna känns varmare och mindre pretentiös. 



fredag 17 oktober 2014

Rinse aid for dummies

Är det nån som förstår sig på sköljmedel till diskmaskinen? Själv är jag osäker på fyra olika punkter:

1) Var skall man hälla det? Mycket osäker, testar det där lilla konstiga hålet.
2) Hur mycket?
3) Hur ofta?
4) Varför?

torsdag 16 oktober 2014

Not on my watch

Alltså vad är grejen med The man cave? Tittade nyss på ett amerikanskt husprogram där en kille gnällde över att det inte fanns en källare med rum för en grotta. Det har tydligen blivit standard med ett lekrum för män. Kvinnorna då? Köket, antar jag. Fy fan. Jag växte upp i ett sådant hushåll och fattade ju redan som barn att det handlade om svineri. Mina föräldrar är nu lyckligt omgifta. Båda med folk som tycker om att laga mat.  Mamma har ett eget sy/datorrum. Problem solved.

Vintage Pop-up

För er som rör er i södra Helsingfors kan jag rekommendera pop-up kirppisen Hazy Days i Hanna Saréns showroom på Högbergsgatan 2. Nappade med mig en mörkblå mockajacka för en tjuging. Spottade Acne, Isabel Marant, Marimekko och Hanna Sarén.

Världens största arbetsplats

Tänk att det finns människor i rymden just nu. De flyter omkring med en skruvmejsel i handen som i en David Bowie video medan vi sitter här nere och dricker morgonkaffe.

onsdag 15 oktober 2014

Blev alltså inte barnstjärna

Ju äldre man blir desto färre avtagsvägar finns det. På något sätt väldigt befriande. 

Ny frisyr

Jag hör till den sällsynta skaran människor som inte äger en hårfön och klipper sitt eget hår. Eller, jag hörde till den skaran. Jari på Loisto förtrollade mig med sin magi och nu tänker jag aldrig gå någon annanstans. Han berömde dessutom min hårfärg och trugade inte på mig en enda hårvårdsprodukt! Nöjd kund!



Never mind the bottom.


tisdag 14 oktober 2014

Åh, Kaj!

Såg nyss "Gräset är alltid mörkare på andra sidan" och är matt och förundrad. Vilket trolleri. Imponerande regi och skådespel. Vilken berättelse! Vi hade tur och fick platser på första bänkraden och man drogs in i pjäsen på ett helt annat sätt än om man hade suttit längre bak. Jag grät och applåderade tills händerna domnade.

Gonatt.

måndag 13 oktober 2014

Jag vill inte sova!

Att bråka vid läggdags är det värsta jag vet som förälder. Att veta att barnet somnar med gråten i halsen fast vi kramats och sagt förlåt. Kommer ihåg att jag som barn tyckte att det var något högtidligt med den känslan. Att man hade bevisat sin starka kärlek för varandra efter ett passionerat gräl. Men jag var ett lite underligt barn, tror jag. Misstänker att min dotter inte har så romantiska tankar om det. I bästa fall vänder hon sig om och drömmer om sitt femårskalas på våren.

slipp slapp slö

Egentligen borde jag städa. Är det inte det man ska göra när ens barn sover dagsömn? Istället har jag ödat en timme på totalt lönlöst pinnande av bland annat favoritställen att äta och ställen jag tänker resa till på Pinterest.

söndag 12 oktober 2014

Hollywoodmaken

Den där nya Hollywoodfrun (de där läpparna, wtf?!) bor i det hus min man bodde och jobbade från innan han flyttade till Finland. Helt krejsi.




lördag 11 oktober 2014

One of those weeks

Det har varit en intensiv vecka med jobb, mera jobb (bör påpekas att både inspirerande och lärorikt), febriga barn och ett smutstvättsberg som vuxit sig rekordhögt och en arbetsresande make som fortfarande inte är hemma. För att inte glömma ospelade wordfeud spel som fått abrupta slut. 

Nu om någonsin skulle det vara jättekiva om vår son som faktiskt snart är hela två år kunde ens tänka sig att sova om nätterna. Man kan faktiskt bli galen med mindre! Inte en endaste fullständig natt av oavbruten sömn har det lilla livet lyckats åstadkomma!

Återkommer i positivare anda när jag fått lite andrum. 

Men först ett tips för den som vill ha något gott och nyttigt (50 cent av varje såld kaka går till cancerforskning); nämligen Ekbergs Rosa bandet Macaroons!


onsdag 8 oktober 2014

Var snäll!

Det här med Karma. Det funkar ju!

Den senaste tiden har jag satsat på att vara snäll och givmild. Det är inte alltid så lätt. Men man förbrukar så mycket mindre energi genom att tänka positivt än genom att fasta med tankarna i det negativa. Framförallt är ju positivt tänkande smittsamt. Lite som att spela pingpong. Nu går jag ju inte runt omkring och sprider en massa slogans runtom mig, eller flinar när jag känner mig ur jängorna. Sånt uppförande gör mig bara synisk och elak. Jag försöker istället att hjälpa andra. Lyssna. Svälja min stolthet. Inte käfta emot bara för att få sista ordet. Vara ärlig och rak. Bara vara snäll.


tisdag 7 oktober 2014

Saker jag har funderat på de senaste dagarna

Vad som händer med familjedynamiken om två kvinnor går till en spermabank och beställer en vit baby och sedan efter nio månader får en svart? Det är ett jättetragiskt dilemma på så många nivåer.

Att jag hör till den grupp framtida pensionärer som kommer att bita i det sura äpplet som resultat av åldershöjningen. But it's gotta be done!

Att gårdagen är ett minne blott. Lev nu och för morgondagen.

Att jag tycker att det är så motbjudande att folk uppför sig som besatta hysteriker bara för att andra gör det. Hur annars kan man förklara att någon står och rycker i Stockas dörr klockan 7 på morgonen bara för att spara 5 euro? Gult och svart = hypnos? Dessutom är det svårt att hitta det man vill ha. Frukt och kontorsmaterial tex.

Karma.

Hur jag kommer att reagera den dag det står en grupp socialister utanför min dörr och fiskar röster. I vissa fall är jag mycket finsk. "Eh, nej tack, jag har redan röstat..."

Var närmaste bombskydd finns. (man vet ju aldrig) och hur hemskt det skulle vara om hela familjen var utspridd (very likely) om en katastrof skulle inträffa.

Ebola. "It will never happen to us". Min mans FB bekant i USA blandade såklart ihop Ebola och entero. Fniss.



Winter warmers

Äntligen kan jag börja använda mina vinterkläder, speciellt min oanvända vita ribknit från Filippa K! (Om min kollega läser detta kommer hon att slå huvudet i pannan och sucka åt mitt blaskiga, onödiga inlägg). 


måndag 6 oktober 2014

Lite som att läsa Harlequin pockets.

Tänka sig. Här sitter jag och tittar på Halv åtta som om det inte skulle vara en urvattnad föredetting på TV. Och myser. Jag behöver antagligen hjälp.

Arbetsro

Jag myser när jag får sitta ensam på kontoret om morgnarna och jobba i lugn och ro. Jag får ju 80% av dagens arbete gjort på två-tre intensiva timmar. Härligt! Sen kan jag ta det lugnt en stund och rensa tankarna genom bloggar. Min eller andras. Det är ju alltid ganska lugnt på mitt jobb förstås, alla sköter sitt och det finns inga papegojor här, men jag jobbar absolut bäst när jag är ensam i universum.

Vår dotter har haft lite blåsor i halsen över helgen och kommer att gå med sin far på jobb i dag. Hon verkar tycka att det är jättespännande. Misstänker starkt att det har något att göra med glassen det bjöds på senast hon var där. Oli miten oli. Ett-noll till innerstaden igen. Vi har båda haft ungarna med på snabbvisit till våra kontor när vi har vabbat de senaste dagarna. Hade ju varit omöjligt om vi bott på gamla stället 11 km bort.

söndag 5 oktober 2014

Romantisk city break

Ja vilken kliché men det är exakt hur ett dygn spenderades detta veckoslut. Ibland när man går och väntar på något så kan förväntningarna växa sig lite för stora med följden att man blir lite besviken. Vi spenderade 25 timmar i Tallinn mellan fredag och lördag och allt var perfekt (om man väljer att ignorera snuskburken Linda Line, urk). Vi övernattade på Telegraaf hotell och fick ett jättefint rum där en flaska iskall skumpa stod och väntade på oss när vi kom in. Middagen intogs på fantastiska Ö som är allt vad min forna Helsingfors favorit Pos3 (RIP, you're dead to me) brukade vara och lite till. Servicen var fantastisk och atmosfären laid back och mysig. Maten fantastisk god. 

Som en femåring vid kalasbordet
Saken är verkligen biff!

Krabbisen morgonen därpå botades med en 2 timmars skönhetsbehandling. För övrigt det perfekta tillfället för brainstorming, and boy was it windy!

Frullen var väl lite överdriven men så går det när man kryssar i allt på beställningskortet
Perfekta pancakes

Lunchen intogs på Chedi som tydligen har något att göra med Hakkasan kedjan. Otroligt gott men går nog inte att jämföra med moderskeppet Hakkasan i London som har världens bästa Dim sum och cocktails.


Sen glad i hågen hem. Tallinn är nog allt lite mera av en stad än vad lilla Helsingfors är. Det är inte alltid storleken som avgör. Man borde våga lite mera i Helsingfors, inte bry sig så myckt om vad andra tycker och tänker.

Edit. Inser att jag kunde få jobb på Tallins turistbyrå med ovanstående inlägg och passar därmed på att tillägga att jag betalat för allt själv och står bakom all beröm till 100%.


Britain, Britain, Britain

Jag flyttade till Finland igen 2006, efter 7 år i Storbritannien. Jag trodde aldrig att jag skulle stanna i Finland och har i många år vetat att jag en dag kommer att återvända till mitt favoritland, England. Fast forward 8 år och jag är gift, har två barn och hundra dammrottor. Min längtan återstår. Men. Ett stort men. Under dessa år har levnadskostnaderna i London skjutit i höjden och lönerna har stampat på sin plats. Många jobb har gått förlorade. Hyrorna är högre än de någonsin varit. De lån bankerna trugade på folk i början av 00-talet krävs nu tillbaka, med råge. Kvinnor i barnafödaålder tvingas stanna hemma i tre-fyra år eftersom vården av ett barn kostar upp till 2000€ i månaden. *skriker inombords* De lyckliga är de som lyckades haffa åt sig ett hus på 90-talet, innan fastighetsbubblan sprack.

Älskade England. Jag vill så gärna återvända men förstår inte hur det ska gå till. Jag vill ju jobba men inte 24/7. Mitt hjärta gråter. För att inte tala om skolorna. Ever heard of Home-Schooling? Det håller på att bli det nya svarta. Suck.



torsdag 2 oktober 2014

Hårråd

Jag har lust att klippa upp håret lite. Jag vill fortfarande att det ska vara långt men tycker att det känns lite tungt, tråkigt och platt. Problemet är att jag inte varit hos en bra frisör på många år och vill naturligtvis bli nöjd. Gott folk, var hittar jag en duktig frisör i centrala Helsingfors? It's a minefield out there.



Vård av barn

äh. Just när jag hade blivit varm i jobbkläderna blev det till att vabba. Jag skyller på mina kollegor som började diskutera barnsjukförsäkringar. För har ni märkt att man bara behöver nämna en barnsjukdom för att ett barn skall bli smittat. Lite mysigt är det ju nog samtidigt. Jag och sonen fick lite tumistid igen. Känns mysigt och bra. En liten varm hand som vägrar släppa min.

Morgondagen kommer dock att sluta på lyxhotell i Tallinn. Aaahh.